Klockan tickar - enligt Transparency Internationals publikation har mer än hälften av EU:s medlemsländer ännu inte lämnat in något lagförslag för att implementera EU-direktiv 2019/1937 som ska skydda dem som rapporterar överträdelser av EU-lagstiftningen. Men vad är orsaken till detta? Är frågan obetydlig? Knappast. Att skydda människor som har modet att anmäla överträdelser ska inte kunna bestraffas genom repressalier. Tyvärr ser verkligheten annorlunda ut. Sedan skandalerna med Snowden, diesel eller ruttet kött har hanteringen av visselblåsare lett till att många människor inte anmäler överträdelser utan i stället accepterar dem och går i pension så smärtfritt som möjligt. Snowden var tvungen att emigrera, den anställde som släppte videon från matsalen under covid-19-pandemin på det välkända slakteriet avskedades utan vidare. Lastbilschauffören som rapporterade om ommärkningen av ruttet kött mobbades ut från företaget.
De sorgliga och djupt rörande berättelserna om visselblåsare och det lidande som de och deras familjer upplevt skulle kunna fylla hela bibliotek. Ändå vägrar medlemsländerna att lagstifta. Är det för att de är rädda för den administrativa bördan? Eller för att de skulle behöva ta pengar från andra departement som inte är avsedda för detta ändamål, eller för att de skulle behöva hantera de oundvikliga följderna efter att rapporterna har publicerats? Eller är det lobbyn från privata och mäktiga företag som vill fortsätta att lösa sina problem på sitt eget sätt? Många frågor som upptar regeringarna i de berörda medlemsländerna. Och vad kommer EU-kommissionen att göra om medlemsländerna inte kan förmå sig att anta en lag med denna innebörd?
Det återstår att se hur samhället och politiken kommer att lösa detta dilemma.
Dela med dig av din åsikt om detta.
